Statsanställda avgör valet

BRASILIA/POLITIKEN

På den bohemiska restaurangen Bar Beirute i den flygplansformade huvudstaden Brasilia har gästerna satt runda klistermärken på sina skjortor och tröjor. Märket föreställer en leende Dilma Rousseff, arbetarpartiets presidentkandidat. Ovanför hennes ansikte står det: «För att Brasilien ska fortsätta förändras».

Läs mer »

Sveket mot kvinnorna

Tysk abortmotståndare

Precis som med Lulas första presidentval 1989 har den katolska kyrkan lyckats få årets presidentval att handla om moralfrågor. I går uttalade sig påven om det brasilianska valet och uppmanade biskoparna i landet att orientera sina anhängare i abortfrågan. Veckans Människor och tro i Sveriges Radio P1 uppmärksammade  greppet och bad mig kommentera läget. Lyssna här. Inslaget börjar 45 sekunder in i programmet.

Fantasiön är som Malmö

I Plano Piloto bor det 250 000 personer

Den senaste veckan har jag varit i Brasilia. Det är första gången jag är tillbaka sedan jag skrev klart Fantasiön i december 2009. Tanken var att jag skulle följt femtioårsjubileet den 21 april på plats, men festligheterna ställdes in för att guvernören fängslats. Först nu kan jag gå omkring i femtioåringen och känna på henne. Och jag blir glad. Brasilia är en unik stad. Den ligger där på savannen som ett bevis för att det inte går att bygga bort människan.

I går kväll hamnade jag på Valentina i norra bostadsvingen, SQN 214, efter att ha varit på teaterpremiär i Taguatinga. Det var då det slog mig. Brasilia påminner om Malmö, min gamla hemstad. Brasilia är varken en storstad eller småstad. Den befinner sig i periferin till de riktiga storstäderna och kulturlivet är uppdelat som i mindre städer. Det finns En teaterregissör, En känd musiker, En känd filmregissör. Staden är inte större än att kulturlivet kan samlas på ett fåtal platser, och där sitter alla. Som på Brogatan. Kanske är det därför jag trivts så i Brasilia. Jag har känt igen mig.

Demokratisk diktatur

Fotboll, samba och stränder

Länge har jag försökt hitta ett enkelt sätt att berätta om den brasilianska valkulturen, men aldrig lyckats. Det är för komplicerat, helt enkelt. Men nu gör jag ett försök. Här kommer tio anledningar till att den brasilianska demokratin inte riktigt fungerar.

1. Allmän rösträtt. För 21 år sedan, 1989, inför Brasilien allmänna val. Vem som helst, oavsett utbildning och hudfärg, får rösträtt. Tidigare var det endast de som kunde läsa och skriva, vilket i stort sett var den vita befolkningen, som fick rösta.

2. Ingen utbildningsreform. Den demokratiska rättigheten följs inte upp av en utbildningsreform. Fortfarande är 75 procent av den röstberättigade befolkningen funktionella analfabeter. Det vill säga, de kan skriva sitt namn och läsa reklamskyltar, men kan inte läsa en bok eller skriva en uppsats.

3. Röstplikt – inte rösträtt. Det blir obligatoriskt att rösta. Den som inte röstar bestraffas med böter och kan inte resa utomlands. I de flesta andra demokratier är viljan att avstå en demokratisk rättighet.

4. Röstköp. Kepsar, t-shirts, baslivsmedel och kontanter delas ut till den fattigaste delen av befolkningen i hopp om deras röster. Politiker slåss om tillträde till de mest befolkade favelorna.

5. Gratis tevereklam. Vallagen garanterar alla partier gratis TV-tid under bästa sändningstid. Det största partiet får mest tid. För att få så mycket gratis reklamtid i TV som möjligt bildar partierna osannolika koalitioner och slår samman sina kvoter.

6. Ingen höger eller vänsterskala. Arbetarpartiet PT, som Lula grundade, anses vara världens största vänsterparti, men regerar tillsammans med det nationalistiska högerpartiet PR, det frikyrkliga partiet PRB och det kristna populistpartiet PSC. Den brasilianska högern är likadan. I deras opposition ingår det före detta kommunistpartiet PPS. Mig veterligen är Brasilien det enda land där högern vill regera med ett regelrätt vänsterparti.

7. Digitala valurnan. Varje kandidat har ett nummer som väljaren trycker in i den digitala valurnan. Nummer som 1234 och 2222 är populära eftersom de är lätta att komma ihåg. Hade det gamla systemet, med valsedlar, behållits hade staten tvingats lära befolkningen läsa.

8.  Valdomstol. Eftersom valdomstolen är korrupt kan politiker som åker fast för röstköp köpa sig fria och ställa upp igen.

9. Kongressen. Över en fjärdedel av parlamentarikerna i kongressen står åtalade för röstköp eller mutbrott. Med så många politiska skurkar i kongressen blir det svårt för den lilla friska delen att få genom reformer som kan förändra valkulturen. Inte heller i år är utbildning en valfråga, trots att 75 procent av befolkningen inte kan läsa en bok eller kan grunderna i matematik.

10. Cynism. Den brasilianska valkulturen har fått många att ge upp hoppet. En del av väljarna har blivit politiska cyniker och tror inte längre på politiken som kraft att förändra samhället. I år avstod arton procent från att rösta, trots att det är obligatoriskt att rösta.

Här är kommer resultatet: ett potpurri av årets värsta valvideos!

Clown inröstad i kongressen

Brasiliens Magnus Uggla

Valen i Brasilien är lite annorlunda än andra demokratiska val. I São Paulos guvernörsval 1959 fick den populära noshörningen Cacareco över 100 000 röster och kunde ta en plats i den lagstiftande församlingen. Under borgmästarvalet i Rio de Janeiro 1989 lyckades schimpansen Tião från stadens zoo få tio procent av väljarna bakom sig. Traditionen håller i sig. I årets kongressval kom clownen Tiririca in i underhuset med 1,3 miljoner röster. Läs mer om honom här och se hans kampanjfilm här.

Mångmiljardär som älskar bokstaven X

Brasiliens rikaste man

RIO DE JANEIRO/POLITIKEN

Om det står livvakter längs den livliga restauranggatan Rua Maria Angélica i Rios mest exklusiva stadsdel Jardim Botânico vet man en sak. Världens åttonde rikaste man äter middag på Mr. Lam, en kinesisk lyxkrog som han öppnade för fyra år sedan.

– Jag ville ge en present till Rio, sa Eike Batista efter att han lockat Sik Chung Lam, som var kökschef på exklusiva Mr. Chow i New York, att flytta till Rio.

Läs mer »

Miljöministern fick sin hämnd

Amazonaskvinnan som välte Dilma

RIO DE JANEIRO/POLITIKEN

Mônica Carvalho, 51, står först i snabbköpskön med en påse nybakta frallor i famnen. Hon gläds över att Lula da Silvas handplockade kandidat, Dilma Rousseff, inte lyckades vinna vid den första valomgången.

– Demokratin segrade. Dilma förtjänade inte att vinna så lätt. Hon har ju inte ens presenterat något eget politiskt projekt. Hon säger ju bara att hon ska vara som Lula, säger Mônica.

Läs mer »

Dilma vann inte i första omgången

Lula frus Marisa, för dagen iklädd röd hatt, försöker hjälpa sin man att få Dilma vald

Det blev ett överraskande resultat vid gårdagens val. Här kommer en snabb kommentar som jag gjorde i Nyhetsmorgon i natt. Se här.

Världens största inkomstklyfta

Det har varit så mycket i veckan att jag inte hunnit lägga ut allt jag skrivit. Här kommer en analys om varför Latinamerika är världens mest orättvisa kontinent. Den publicerades i tisdags tillsammans med denna storyn. När min fantastiske redaktör, Kinga Sandén, bad mig skriva analysen och hålla mig till 2 000 tecken tappade jag först andan. Nu är det ett skämt bland mina kollegor.

– Hej, kan du förklara varför Latinamerika är världens mest orättvisa kontinent. Max 2000 tecken. Okej?

Saken är den att det krävs snarare ett verk i tre delar eller i alla fall en bok. Men jag gjorde ett försök och min redaktör tyckte det blev bra. Läs här.

Analys av polisupproret

Ingen brandövning

Här kommer min korta analys och förklaring till varför det blev som det blev i Ecuador i veckan. Läs här.