Lundins guldfeber i Amazonas

Guldutvinning i Amazonas

Guldutvinning i Amazonas

Flera gånger har jag varit på väg till Ecuador, men varje gång har resan blivit inställd på grund av att svensk media inte varit så intresserade av utvecklingen i landet. Men i vintras stötte jag på en intressant story som ingen kunde tacka nej till. Det svenska skandalbolaget Lundin hade köpt en guldgruva i Ecuadors mest känsliga del av Amazonas, vilket skapat en konflikt med urfolken i regionen. Jag tog kontakt med Omvärlden som genast nappade på idén. I våras flög jag och Anders Kristensson dit och gjorde reportaget: »Guldfebern som skövlar Amazonas«.

Inget regn i regnskogen

På stammen går det att avläsa var vattnet stod under regnperioden för några månader sedan...

På stammen går det att avläsa var vattnet stod under regnperioden för några månader sedan…

Klimatmötet i Paris tar slut imorgon och än är det osäkert vad det blir för ett avtal. Kanske blir det lika urvattnat som resten av klimatdebatten. Här är en påminnelse från Amazonas om vad det är som står på spel. Den globala uppvärmningen måste kylas ned annars kommer inte regnskogen att kunna producera något mer regn. Läs gärna reportaget som jag gjorde tillsamman med fotografen Bruno Kelly för några veckor sedan i Amazonas.

Amazonas främsta försvarare

Marina SIlva på konferensen i São Paulo om kvinnligt ledarskap i Latinamerika

Marina SIlva på konferensen i São Paulo om kvinnligt ledarskap i Latinamerika

Jag började jaga Marina Silva efter valresultatet i november för att få reda på varför hon vände andra kinden till mot Dilma Rousseffs attacker. Det tog flera månader innan jag lyckades, men för några veckor sedan träffade jag henne i São Paulo. Av hennes assistent fick jag höra att jag hade tur. Marina Silva ger inga intervjuer till brasiliansk media, men eftersom jag kom från en svensk tidning gjorde hon ett undantag. Anledningen är att hon vill ligga lågt i Brasilien tills hon vet var och när hon ska slå till. Läs intervjun med henne här.

Operamissionärerna i Amazonas

Operahuset Teatro Amazonas i Manaus

Operahuset ”Teatro Amazonas” i Manaus

För tre år sedan var jag i Manaus för att skriva om den knasiga fotbollsturneringen Peladão. En kväll gick jag till Bar Arnaldo som varit min favoritbar i Manaus ända sedan jag kom till Amazonas första gången 2002. Jag började prata med en bulgarisk musiker som spelade med i operahusets orkester och blev paff när han berättade att nästan hela orkestern var från östeuropa och Ryssland. Jag tänkte: det här är ett jobb jag måste göra! I år förverkligade jag idén och i helgen publicerade DN Lördag reportaget om hur hur östeuropeiska musiker tagit finkulturen till regnskogens hjärta. Lotta Härdelin har tagit de fantastiska bilderna.

Marina Silva är favoritkandidat

Miljökämpen Marina Silva kan blir Brasiliens nya president

Miljökämpen Marina Silva kan blir Brasiliens nya president

Tänk vad en flygolycka kan ställa till med. Helt plötsligt är den före detta miljöpartisten Marina Silva favorit i det brasilianska presidentvalet. Än är det många veckor kvar till valdagen, men detta valet är redan mer spännande än jag väntat mig. Här är en analys som gick i fredags i Sydsvenskan.

 

Rumble in the jungle

Ett övergivet sjukhem för spetälska har blivit fotbollsplan för barnen i utkanten av Manaus

Ett övergivet sjukhem för spetälska har blivit fotbollsplan för barnen i utkanten av Manaus

I morgon möts England och Italien i Manaus och en av de tre stora floderna som formar Amazonasfloden håller på att svämma över. I veckan hade vattenstånden stigit till nästan 30 meter och invånarna som bor i favelorna på pålar längs floden riskerar att dränkas. Läs mitt och Lotta Härdelins rep i DN om en av familjerna som bor i en flytande sopptipp i Manaus och hotas att dränkas av floden, inte långt från en av världens modernaste och dyraste fotbollsarena.

»Galenskap att spela VM här«

Nacionals anfallare Leo Paraiba efter semifinalen

Nacionals anfallare Leo Paraiba efter semifinalen

När du landar i regnskogsmetropolen Manaus känns det som om någon slänger en blöt yllefilt över dig. Luftfuktigheten går upp mot 94 procent. Det vill säga, endast sex procent syre i luften som du andas in. Det är därför det är så svårt att springa i Amazonas. Här är ett reportage i Sydsvenskan om förutsättningarna för stackars England som ska spela här nästa lördag.

Teatro Amazonas

 

Kupolen är inspirerad av moskeerna i Istanbul

Det kvittar hur många gånger jag besöker miljonstaden Manaus, mitt i Amazonasdjungeln. Jag blir lika fascinerad varje gång. Här ligger en av kontinentens största industrimetropoler, isolerad mitt i ett grönt hav. Här har fortfarande endast en tiondel av befolkningen rinnande vatten och avlopp, och här ligger världens häftigaste operahus. Till det kommer det goda fisken och den höga luftfuktigheten som får huden att kännas som en bebis efter några dagar. Här kommer ett reportage om Cleia Vianna som räddade operahuset från undergång.

Fotboll & Amazonkvinnor

 

Inför den sista uttagningen av de tolv drottningarna som ska gå till finalomgången

Mitt inne i djupaste Amazonas, i den isolerade miljonmetropolen Manaus, arrangeras varje år världens största amatörturnering i fotboll. Över tusen lag deltar i mästerskapet som lockar betydligt fler än den vanliga proffsligan. När finalen avgörs är det på blodigt allvar inför en publik på 50 000. Precis som i amerikanska lagsporter ingår kvinnliga skönheter i konceptet. Varje lag som ställer upp i Peladão måste representeras av en skönhetsdrottning som tävlar parallellt. Peladão är ett unikt mästerskap som jag besökte i december och gjorde ett stort rep om som gick i Aftonbladet dagen före nyårsafton. Läs här.

Det brasilianska mindervärdeskomplexet

Internationell filmfestival i Amazonas väcker nationalism

I förra månaden bjöd delstaten Amazonas in till den osannolika djungelmetropolen Manaus för en veckolång filmfestival. En av gästerna var den amerikanska filmkritikern Amy Nicholson som gjorde ett inlägg på Movieline som nu fått Brasilien att slå bakut. Landets största dagstidning Folha de São Paulo retar upp sig på att hon skriver att Brasilien inte har några internationella filmstjärnor, utan bara såpaskådisar, och att brasilianare helst ser Hollywoodfilmer eller lättsamma inhemska komedier. Att hon jämför Amazonas med Alaska, och menar att regionerna är lika svåråtkomliga och okända för sina länder, gillas inte heller. När hon kritiserar den paranoida brasilianska patriotismen, som gjort att Amazonas bästa och mest kända film, Werner Herzogs Fitzcarraldo, endast setts av ett fåtal brasilianare, försöker skribenten att göra sig rolig över henne.

Det pinsamma i reaktionen är att Amy Nicholson har rätt på varje punkt. För att vara världens femte största land är det ytterst märkligt att Brasilien endast har en internationellt halvkänd skådespelare, Rodrigo Santoro (Danmark och Sverige har betydligt fler). Att få ser inhemsk kvalitetsfilm är också välkänt och gör att ljuvliga filmer som Elvis & Madonna, som vunnit massvis med priser utomlands, endast gick några veckor på biograferna i Brasilien. När det gäller landets förhållande till Amazonas går det också utmärkt att jämföra med Alaska. Endast fyra procent av den inhemska turismen går till regnskogen. Det mest intressanta med hennes text är dock att om den skrivits av en brasiliansk filmvetare hade ingen kommenterat den. Det brasilianska mindervärdeskomplexet påminner om det danska. Endast landsmän får kritisera.