Inga rullband mellan klasserna

 

Är rullbanden ett tillfälle att stanna upp eller att ta sig snabbare fram?

Är rullbanden ett tillfälle att stanna upp eller att ta sig snabbare fram?

Hur man beter sig på flygplatser säger det mesta om folk. En sak jag lagt märke till är hur olika vi använder rullbanden. Här kommer en krönika i ämnet, samt en förklaring till varför det tar en sådan förbaskad tid att betala sina varor i brasilianska snabbköp.

I Brasilien får man inte svära

 

Parlamentarikerna snor miljarder kronor ur statskassan, men de kallar varandra i alla fall »ers höghet«

Parlamentarikerna snor miljarder kronor ur statskassan, men de kallar varandra i alla fall »ers höghet«

I Brasilien kan polisen mörda vem de vill utan att riskera fängelse. Politiker kan sno miljarder kronor ur statskassan utan att behöva betala tillbaka ett öre och gruvbolag kan skita ned hur mycket de vill utan att behöva städa upp efter sig. Men en sak får man inte göra i Brasilien – svära. Läs krönikan om den brasilianska svordomsrädslan här.

Den katolska skolan

Leksaksbilar till killar och dockor till tjejer

I Brasilien är det vanligt med katolska grundskolor där eleverna går i skoluniform, kjol för tjejer och byxor för killar. Det ser ganska gulligt ut, men bakom ytan finns värderingar som krockar med dagens moderna samhälle. Så här gick det för min dotter när hon gick utanför ramarna. Läs krönikan här.

Clube dos Correspondentes

Tre olika dialekter

Den ledande brasilianska nyhetskanalen Globo News har ett program om söndagskvällarna som de kallar Clube dos Correspondentes, Korrespondentklubben. Det är ungefär som BBC:s ”Dateline London” med skillnaden att det även handlar om hur det är att jobba som utländsk journalist i Brasilien. I det senaste programmet var jag med tillsammans med Marie Naudascher från RTL, João Pacheco de Miranda från RTP och O Globos före detta Kinakorre Gilberto Scofield Jr. Det var kul snack rakt igenom, kryddat med lite inslag om andra kollegor. Se programmet här.

Bussdrömmen som fick punktering

En vanlig dag på en av Rios 917 busslinjer

När jag besökte min gamla hemstad i somras ville jag visa upp kontrasten mellan det svenska och brasilianska samhället för min dotter. Det gick inte så bra. Rio och Malmö har mer än Limhamnsjesus ihop. Här kommer en krönika om en tur med Linje 6 från Riseberga till Triangeln. Läs här.

Brassar kräva kylda drycker

Brasiliens mest sålda öl heter Antarktis och har pingvinen som maskot

Här kommer dagens krönika i Sydsvenskan som handlar om ett av de karaktärsdrag som utmärker brassarna mest när de är utomlands. Kom gärna med tips på andra saker som kännetecknar brassarna. Krönikan går även att ladda ned här som pdf.fil.

Först värmechock, sedan kulturkrock

Här kommer en krönika om hur det är att möta sin svenska familj i Brasilien. Läs här

Resan till snön en hinderlöpning

Att som svensk bo och leva med familj i Brasilien ger ständigt nya uppslag till krönikor. Här är dagens söndagskrönika i Sydsvenskan. Läs den här.

Samhällets stöttepelare

RIO DE JANEIRO/SDS

Lenise, vårt hembiträde, har semester. Eller rättare sagt, hon har åkt till sin hemstad för att hälsa på sin far som just fått en pacemaker inopererad. Han är 79 år och omgift för tredje gången. Lenise åkte med kort varsel. Hennes syster ringde på torsdagen och på söndagen tog hon planet, 300 mil norrut, till Fortaleza. Hon satte sig på bussen och åkte sju timmar in i landet till Sobral. Den staden är lika viktig för Rio som turkiska Kulu är för Sverige. Det är här servicefolket kommer från.

Läs mer »

Evolutionsprocessen fullbordad efter sex år

RIO DE JANEIRO/SDS

När man flyttar till ett nytt land utsätts man för en kulturkrock. För att överhuvudtaget bli integrerad i det nya samhället måste man börja släppa på sina uppfattningar. Föreställningar som tidigare inte varit dina smyger sig på. Du börjar ömsa skinn. Jag brukar lika processen med de vackra sötvattenfiskarna i Malawisjön.

Läs mer »