Brasilia celebrates 54 years!

Finally, here it is. My book about the beloved and strange Brasilia.

Today the most planned city in the world are turning 54 years and Key Publishing House in Toronto are celebrating it by releasing my book about Brasilia in English. The Fantasy Island – Brave New Heart of Brazil received great reviews in Sweden (some even compared my writing with the great Kapuscinski), and now it’s time for the English speaking world to read and judge. Please order your copy here. Fantasy Island will also be released as an ebook. Please enjoy, Brasilia is a great adventure, which is still going on.

”Just like Kapuscinski, Henrik Brandão Jönsson takes the step out into suburbia where violence and misery live hand in hand. Fantasy Island is highly recommended reading”, Ola Klippvik, Sydsvenskan

”This book is a far cry from the usual cold and objective reporting we have gotten so used to. Therefore it is refreshingly good reading”. Jörgen Andersson, Helsingborgs Dagblad

”Fantasy Island is reading at its best – an intellectual journey”, Ola Wilhke, Arbetet

Vila i frid, Niemeyer

Niemeyer läser Fantasiön

När jag skrev Fantasiön var jag orolig att Oscar Niemeyer skulle gå bort under tiden boken låg i tryck och att boken skulle kännas gammal redan när den kom ut. Men han överlevde Fantasiön med nästan tre år och hann få ett exemplar när vi träffades på hans favoritrestaurang Terzetto i Ipanema. I går kväll gick han bort, endast tio dagar innan han skulle fylla 105 år, på sjukhuset i Botafogo. President Dilma har redan ringt till Vera, hans fyrtio år yngre änka, och kommit överens om att flyga hans kropp till Brasilia i dag där regeringen ställer presidentpalatset Palácio de Planalto till förfogande för att hålla hans lit de parade. Att han får genomföra den sista vilan i ett palats som han ritat, i en stad som han skapat, med en president som gillar honom, är nog den bästa present han kunnat få, även om han alltid sett Rio som sitt självklara hem. Vila i frid, Oscar.

 

Fantasiön i holländsk TV

Världens äldsta arkitekt utanför sitt tefat som var tänkt att föreställa en blomma

Tidigare i år gav den 104-årige Oscar Niemeyer en intervju åt holländsk teve som passade på att bjuda honom på holländska cigariller. Reportern Max Westerman, som länge varit kanalens USA-korre, hade hört att jag skrivit en bok om Brasilia och knackade på mitt kontor i Laranjeiras. Han ville veta vad jag tycker om Niemeyers arkitektur i Brasilia. Det blev inte mer än två korta kommentarer, men han valde de bästa. Kommer 8:30 in i programmet som går att se här.

Fantasiön goes English!

Titeln lär väl bli «The Fantasy Island – A Story from the Heart of Brazil»

Fick precis veta att min bok Fantasiön ska översättas till engelska. Happy, happy. Bästa presenten på länge! Förlaget som ger ut är The Key Publishing House Inc, i Toronto, Kanada. Översättare blir Margaret Myers, samma som översatte Jesper Bengtssons bok ”En kamp för frihet” om Aung San Suu Kyi. Det är inte vanligt att svenska böcker översätts till engelska, framförallt inte fackböcker, så det här känns hur bra som helst:-) Stort tack till min agent på Kontext Agency i Stockholm som trodde på boken från första början.

Brasílias cowboys blir film!

 

Santo Cristo anländer till Brasiliens vilda västern

Brasiliansk film blir bara bättre och bättre. Nu ska det nio minuter långa rockeposet ”Faroeste Caboclo” (Vilda västerns cowboy) bli långfilm. Låten, som skrevs av Renato Russo, Brasiliens Morrissey, handlar om João de Santo Cristo som lämnar det torra inlandet i Bahia och sticker till nybyggda Brasília på savannen. I låten, som har 168 verser, berättas hur han hamnar utanför stadsplanen i det vildavästernlandskap som uppstått runt den modernistiska betongstaden. Han börjar langa droger, blir kär i Maria Lúcia och utmanas av gängrivalen Jeremias. Upplägget är som gjort för en klassisk roadmovie. Författaren Paulo Lins, som skrev romanen ”Cidade de Deus”, har hjälpt till att anpassa den kända rocklåten från 1979 till film.

Fantasiön blir kursbok i stadsutveckling

Fantasiön goes Uppsala!

Fantasiön har blivit kurslitteratur i Uppsala. Det är studenterna på programmet för landskapsarkitektur som numera har min bok om Brasilia när de läser en femton poängskurs i stadsutveckling. «Den här boken är vald för att ge en spännande och inlevelsefull introduktion till kursen och en anledning att tänka lite utanför «boxen», skriver studierektorn för forskarutbildningen till sina elever. För mig som knappt skrapat ihop sextio akademiska poäng känns det här skitkul. Hoppas nu bara att eleverna också gillar den. För att se hela litteraturlistan klicka här och välj sedan Litteratur.

 

Vi Läser tipsar om Fantasiön

Tidningen för dig som gillar böcker

I det aktuella numret av Vi Läser tipsar Lotta Schüllerqvist, DN:s före detta korre i Mellanöstern, om min bok Fantasiön i Bokormen, en bokstafett där olika författare tipsar om sina favoritböcker. ”Otroligt fascinerande och spännande bok som berättar något som jag inte hade en aning om: idéerna bakom Brasilias tillkomst”, skriver hon. Bläddrar man fram till Vi Läsers egna boktips ser man att Fantasiön även är redaktionens val. Det gjorde mig glad i dag! Ni som inte redan har ett ex, köp här.

Här är statens kaka stor och trygg

"Jag brukar komma vid ett, tvåtiden och gå hem vid sju"

Glöm bilden av Brasilien som ett fattigt land, för det är landet inte. Problemet är att pengarna inte fördelas. De största bovarna i dramat är de statsanställda. De tjänar mer än någon annan i samhället, har fler förmåner och jobbar minst. Läs här ett reportage om de statsanställda i Brasilia som jag och fotografen Ricardo Labastier nyligen gjorde åt fackförbundet ST:s tidning ST Press.

Statsanställda avgör valet

BRASILIA/POLITIKEN

På den bohemiska restaurangen Bar Beirute i den flygplansformade huvudstaden Brasilia har gästerna satt runda klistermärken på sina skjortor och tröjor. Märket föreställer en leende Dilma Rousseff, arbetarpartiets presidentkandidat. Ovanför hennes ansikte står det: «För att Brasilien ska fortsätta förändras».

Läs mer »

Fantasiön är som Malmö

I Plano Piloto bor det 250 000 personer

Den senaste veckan har jag varit i Brasilia. Det är första gången jag är tillbaka sedan jag skrev klart Fantasiön i december 2009. Tanken var att jag skulle följt femtioårsjubileet den 21 april på plats, men festligheterna ställdes in för att guvernören fängslats. Först nu kan jag gå omkring i femtioåringen och känna på henne. Och jag blir glad. Brasilia är en unik stad. Den ligger där på savannen som ett bevis för att det inte går att bygga bort människan.

I går kväll hamnade jag på Valentina i norra bostadsvingen, SQN 214, efter att ha varit på teaterpremiär i Taguatinga. Det var då det slog mig. Brasilia påminner om Malmö, min gamla hemstad. Brasilia är varken en storstad eller småstad. Den befinner sig i periferin till de riktiga storstäderna och kulturlivet är uppdelat som i mindre städer. Det finns En teaterregissör, En känd musiker, En känd filmregissör. Staden är inte större än att kulturlivet kan samlas på ett fåtal platser, och där sitter alla. Som på Brogatan. Kanske är det därför jag trivts så i Brasilia. Jag har känt igen mig.