Det saknas vita män i Brasilien

Vita blir allt färre i Brasilien

Den senaste folkräkningen presenterades i dag och visar att den vita befolkningen är i minoritet. Brasilien består nu av 52,3 procent svarta och färgade, medan den vita befolkningen halkat tillbaka till 47,7 procent. Nyheten presenteras i Folha de São Paulo med krigsrubriken ”Landet har blivit mindre vitt”. Rios största morgontidning, O Globo, visade nyheten med hjälp av en bild på svarta kvinnor i favelan med för många barn i famnen. Förutom att Brasilien blivit mer afrobrasilianskt så saknas det män. På hundra kvinnor går det 96 män. En av de städer där det finns mest kvinnor är Rio där det onödiga knarkkriget lett till att alltför många tonårspojkar dött i förtid.

9 kommentarer till “Det saknas vita män i Brasilien”

  1. Adam skriver:

    Hej Henrik.

    Din blogg är en av fa som jag följer regelbundet! Brasilien är ett fascinerande land.

    Onödigt är ordet… När jag besökte Rio för första gangen förra aret (i November) sa var det fullt krig. Hur ser det ut nu? Har polisens insats da lett till nagra framsteg? Jag vet att du skrev lite om det precis efterat men da verkade mest som att de ”stora pojkarna” kom undan. Fast jag antar att förändring, som jag skulle vilja se det, inte kommer förrens det sker en typ av legalisering. Vilket inte kommer ske inom den närmaste framtiden…(Saknar lite svenska bokstaver, bor i Tyskland).

  2. Henrik skriver:

    Välkommen Adam! Har man väl landat rätt i Rio från början är det svårt att sluta fascineras av Brasilien.
    Kriget du åsyftar är över. Pansarvagnarna är tillbaka på kasernen. Det rådet varaktig fred och jag tror inte det kommer bli krig igen förrän då guvernören får för sig att invadera Rocinha. Men jag tvivlar faktiskt på att de kommer göra det. Rocinha är en krutdunk med alla de bästa soldaterna och vapnen. Det kommer bli ett blodbad, såvida inte det planeras extrem noggrant, vilket ju polisen i Rio inte direkt är mästare på. Legalisering är givetvis den bästa vägen, men om inte det går så är UPP-styrkorna ett alternativ. De ser mellan fingrarna på försäljningen, men tillåter inga beväpnade drogkarteller.

  3. Erik Jennische skriver:

    Henrik. När du skriver ”Legalisering är givetvis den bästa vägen” känns det som att det skulle finnas ngt slags tyst konsensus om detta i Brasilien, men som av ngn anlednin inte förverkligas. Är det din bild att det är så? Jag tycker efter ett halvår här att narkotikadebatten i tidningarna (de som jag läser iaf) är tystare än jag hade trott. Tänkte att de skulle ha mer debatt om narkotikapolitiken.

  4. Erik, du har helt rätt. Frågan har lite dött ut. Men den finns där bakom. Hade inte Dilma sparkat den nye chefen för landets drogpolitik redan efter en vecka så hade frågan nog varit upp på dagordningen nu. PT:s gruppledare i kongressen är i alla fall positiv till en legalisering och menar att det gör mer skada att köpa en Big Mac än att ta en joint. Men han tystades snabbt ned av Folhan. Se här: http://www1.folha.uol.com.br/poder/903644-lider-do-pt-defende-plantio-de-maconha-em-cooperativa.shtml

    Jag tror personligen att när Dilma hade sitt krismöte med prästerskapet under valet, då det läkt ut att hon var abortförespråkare, så ingick drogfrågan i avtalet hon skrev under. Ingen abort, ingen legalisering, ingen strafflindring, inga homoäktenskap. Men blir hon omvald 2014 så kan frågan mycket väl dyka upp igen. Hoppas det. Men det viktiga är att resten av världen, däribland Sverige, också ändrar sin politik.

  5. Kurt skriver:

    Jag tror ocksa att legalisering av droger ar det basta. Men ibland fragar jag mig. Hur skall man da fa en svart kassa till valen. Ar helt overtygad om att knark pengar finansierar mycket mer an vad vi tror. Mao ingen biter den hand som foder en.

    Men handlade inte detta om fler fargade an vita ?¿

    Vad ar sjalva definitionen ar fargad. Nar blir en fargad vit och en vit fargad ?¿

    Amnet ar lite skall vi saga tjötigt. Hur manga generationer maste en halvkines fa barn med en vit for att det skall kallas vit. Mot en mulatt ?¿’

    Kanske det rent av ar sa att vita far numera oftare barn med fargade och pa sa sett blir det fler fargade nar i sjalva verket man skulle kunna uttrycka det tvars om.

    Om min fru ar afroamerikan, vad blir mina barn da? Jag ar ju kanske Germanamerican sa vara barn borde blir Germanafricanamerican…. eller… Valonafroamerican… Varfor granglar man till det sa ?¿

  6. Visst, när man håller på med rasdefinition så blir det ju alltid galet. Vad folkräkningen utgår från är vad folk svarat när de fått besök av folkräkningens intervjuare. När han var hemma hos oss svarade jag vit och min fru ”pardo”, vilket är den politiskt korrekta termen för mulatt. Sedan så finns ju också statistiken från när barn födds i Brasilien. Barnmorskan måste då kryssa i vilken färg hon tycker barnet har. Svart, brun, gul, vit eller indian. Systemet är sjukt och borde genast upphöra. Men så länge rasdiskrimineringen är så omfattade som den är tror jag ändå att det är bra att man för statistik. Trots att vita nu är i minoritet är 97 procent av Brasiliens chefer vita.

  7. Kurt skriver:

    Jag tror svaret pa fragan 97 % vita chefer ar samma som svaret pa varfor ar judisk ursrung sa overrepresenterat i Nobel pristagare.

    Utbildning. Fanns det inga bra skolor som startade man skolor. Goteborgs Hogre Sam skola ar fran borjan en judisk skola.

    Sa det ar en langprocess. Min frus farfar var Paranas forsta fargade advokat. Han blev utbildad i smyg da han inte fick ga i skolan. Vart bolag har en fargad VD. Hennes pappa ar chef pa bolaget dar han arbetar.

    Finns en bra bok som har gjort att jag forstar lite battre hur varlden funkar. Denna bok ger mer forstaelse for den oandliga tid denna process tar.

    Judarna var radgivare redan pa Romartiden. Nog den folkgrupp som tidigast sattsade pa utbildning darfor deras overrepresentation pa manga omraden,

  8. Kurt skriver:

    Boken jag syftade pa heter

    Armas germes e aço Jared Diamond fick Pulitzer priset. Problem med uppladdning av kommentarer idag. Sorry

  9. Adam skriver:

    Kurt: Knarkpengar finansierar definitivt mer än vad vi tror! Läs gärna följande artikel om hur en av USA största banker har tvättat ofantliga summor pengar fran det brutala knarkkriget i Mexiko:

    http://www.guardian.co.uk/world/2011/apr/03/us-bank-mexico-drug-gangs

Lämna en kommentar